Det är inte förrän nu jag vågat gå ut med det offentligt. Något som tagit så stor plats i mitt liv, något jag älskade, något jag aldrig trodde jag skulle klara mig utan, något som helt enkelt kunde få mig att tänka på bättre ting.

Jag vet att jag kanske inte lämnade er på bästa möjliga vis. Och jag vet att en hel del av er är besvikna på mig, att jag bara skickade iväg ett ynkligt sms och skrev "jag slutar" nej riktigt så var det kanske inte. Men jag förstår er, att ni tycker det är dålig stil. Vissa kanske tom ser ner på mig, men ni vet inte hur mycket mod det hade krävts ifrån mig att ställa mig i omklädningsrummet och berätta att jag tänker sluta. Jag har inte de självförtroendet eller det modet. Jag är ledsen men jag har inte det. Men tro inte att jag tycker om er mindre för det, jag kan lätt sig att detta har varit två av mina bästa fotbollsår. Så mycket glädje jag delat med er på denna korta tid, har jag knappast lyckats göra med något annat lag. Tror inte ens det är möjligt, för ni är så jäkla unika och underbara på så många sätt! Visst vi har haft våra nedgångar, när vi gått varandra på nerverna, saker har inte fungerat på planen, vi har sagt onödiga saker, gjort våra tränare förbannade. Visst, men det hör väl till? Men sen får vi ju tänka på träningslägerna, danmark, alla matcher vi vunnit. Cuper vi spelat! Ja, det är sjukt hur mycket jag hade kunnat skriva om er. Jag kan säga att mappen "häljarps if" med alla våra bilder kommer jag aldrig radera. Jag kan sitta och kolla igenom den om och om igen, det kanske låter överdrivet men det är sant.  Men nu måste jag helt enkelt ha fokus på nåt annat, sätta fotbollen åt sidan. För hur mycket jag än tycker om er, så måste jag ju göra vad som är bäst för mig. Kanske jag kommer tillbaka, kanske inte förmodligen inte.

Tack för att ni lärde mig lycka, häljarps f94 ♥